"Ingen enda nybakad student borde släppas i väg till universitetet..."

... utan ett exemplar av ”Postmodernismens förklaringar” i kappsäcken

DNs Susanna Birgersson avger en kort recension av denna bok.

----

Samtidigt, någon annan stans i staden: Fredrik Segerfeldt om vänsterns inställning till lönsamhet.

Mellanspel

Det är dags igen för mig att skriva lite funderingar av det som jag presenterats under veckan, samt reflektioner över sådant som jag träffat på i andra bloggar och som har med detta att göra.

I denna serie är det några videor kvar, som alla beskriver postmodernisters syn på världen, med dr Hicks som ciceron. Beskrivningen som ges i videorna är något mindre politiserade än den som skrivs i hans bok, och som jag refererade till förra veckan. Det är i sig ingen ovanligt med det. Föreläsningar för studenter brukar normalt hålla en mer lågmäld, informativ ton. Böcker däremot, och även rapporter, speglar mer än föreläsningar författarens syn på världen. Efter att den senaste tiden läst mer än ett dussin böcker inom "humaniora" (många som används som läromedel) har jag inte hittat något undantag från denna regel. Tvärtom verkar det vara vanligt att författaren gör en personlig utvidgning som är helt politiserad.

Jag konstaterar att det som beskrivs som den premoderna världen (dvs medeltiden) samt det som Hicks kallar moderna världen, faktiskt är politiska system som visat sig fungera, med viss stabilitet. Det gör dem inte bättre ur moraliskt hänseende, men det gör det möjligt att på ett uttömmande sätt studera dem och dra lärdom av dem. Detta gäller även det mesta av det som kallas Upplysningens visioner.

----

Av en slump ramlade jag över denna blogg-post. Motpol är visserligen en välskriven blogg jag ofta läser, men kommentarsfältet är inte det mest intressanta, och egentligen inte denna gång heller, men infallsvinklarna speglar de frågor som tas upp i denna serie.

I denna föreläsning av Hans-Hermann Hoppe framförs den högst udda föreställning, att Västvärldens ekonomiska framsteg gjordes för att nord- och västeuropeer är mer intelligenta än andra. Jag har aldrig sett detta argument tidigare framföras av en seriös forskare, däremot sett undersökningar på att detta faktiskt inte är så. Men det lämnar en viktigare fråga att ställa: Vad var det då som gjorde Väst rikare?

Som framkommer i föreläsningen (för den som orkar ta sig igenom den) var levnadsstandarden för människor i allmänhet ungefär densamma för 200 år sedan som den var för 2000 eller 20000 år sedan. Vad har hänt sedan dess?

Som framgår i diskussionerna hos Motpol är det tydligen "lätt att räkna ut" att det beror på kolonialismen och storskaliga slavindustrin. Postkoloniala tankevärlden som varit med åtminstone sedan 70-talet, är idag så dominerande att få ifrågasätter dess riktighet längre. Aktivarum (en annan av mina favoritbloggar) gör dock ett försök, och jag spetsar till det ytterligare: Kolonialisering och slavindustrin för västvärlden hade varit en parantes, ett vindslag i historien, om det inte vore så att Väst hade avskaffat den.

Men tillbaka till ursprungsfrågan. Om det nu inte var västvärldens intelligens, slavindustrin eller kolonialismen som skapade välfärden, återstår inte bara då upplysningens ideal tillsammans med kapitalismen?

Helt tvärsäker kan man ju nu inte vara, men jag vill i alla fall peka ut den faktor som gjort vår levnadsnivå bättre: användandet av energikällor. Med kapitalismen som drivkraft byggdes välfärden inte på andras ryggar utan på ångmaskinen, bensinmotorn, kärnkraft och elektricitet. Och även om man bara känner till lite om vetenskapens utveckling så brukar man veta att grunden för detta energianvändande hade varit omöjligt utan vetenskapens framsteg. Hade den kunnat ske utan den moderna utvecklingen? Knappast.

Upplysningens ekonomiska vision med mera

I den sista delen av mellanspelet avslutar dr Hicks, med att beskriva den tredje benet på vilket det moderna samhällsbygget består av. Medan de två andra kan kallas det teknologiska/vetenskapliga och det politiska, så är det tredje benet som möjliggör visionen: kapitalism och välfärd i de samhällen som anammat upplysningens ideal.

Upplysningens politiska vision

Här fortsätter utvidgningen kring upplysningens visioner, denna gång med politiken som utgångspunkt; individualism och liberalism och dess konsekvenser mot auktoritetstro, för jämställdhet och mot slaveri.

Upplysningens teknologiska vision

Som jag skrev i mitt förra inlägg finns en förklaring till dr Hicks terminologi. I ett mellanspel uppdelat på 3 delar, beskriver Hicks den vision som leder fram till det modernistiska samhället. I denna första del visar han på de teknologiska framstegen som lett fram till det modernistiska samhället.

Vad är modernism?

Detta är en fortsättning från gårdagens klipp. När jag såg detta första gången så invände jag emot terminologin. Det är inte det här som jag kallar modernism, som jag förknippar med tidiga 1900-talets framtidsoptimism. Men Hicks har en poäng i sin framställning som kommer att framgå senare. Renässansen utgjorde i Europa startskottet för en förändring i synsätt på människan. Då såddes idéerna till det moderna samhället som vi skördar frukterna av idag. Men allt skedde inte över en natt.

Medeltidens filosofiska föreställingar

Vår ciceron, Dr Stephen Hicks, får fortsätta vägleda oss genom historiens vindlingar. Idag handlar det om medeltidens föreställningar om världen:

Vill också välkomna dem som hittat mig via snurrigtdotcom. Min plan är att för en tid presentera det postmodernistiska tankegodset, utifrån ett korrekt, men kritiskt perspektiv. Det politiska spelet går hastigt och för de flesta på alltför hög nivå. Med denna serie önskar jag att fler kan känna igen detta tankegods, och även kritiskt granska vad som förs fram i debatten med nya infalls-vinklar.

Mellanspel

Gårdagens inlägg var sista kapitlet ur Hicks nya bok om postmodernism. Att lyssna sig igenom hela texten tar tid - och man tappar helheten när man börjar med detta kapitlet. Men jag har valt dessa avsnitt för att jag finner dem intressanta. Motiveringar och argumentering kring dem finns i boken. Texterna är löst översatta, och ska fungera som aptitretare för att lyssna på vad han skriver.

Postmoderna motsägelsepar

Som på Twitter:

"alla sanningar är relativa - postmodernism berättar dock hur det verkligen är"
"alla kulturer förtjänar lika mycket respekt - vår egen kultur enastående destruktiv och ond"
"alla värden är subjektiva - rasism och sexism är verklig ondska"
"teknologi är dåligt och destruktivt - ojämna fördelningen av den gör världen orättvis"
"tolerans är bra, att dominera är dåligt - med postmodernismen vid makten är det den politiska korrektheten som råder"

Detta är den postmoderna debattstilen, lätt igenkänd av dess kritiker. Subjektivism och relativism i en mening - dogmatisk sanningsägare i nästa.

Postmodern naturvetenskap

Det här är riktigt roligt

Einteins relativitetsteori, kvantmekanik, kaos-matematik och Gödels ofullständighetssats används regelbundet för att visa att världen är relativ, att man inget kan veta och att allt är kaos. Teorierna citeras regelbundet, ofta på ett tveksamt sätt, men vanligare är det uppenbart att den som använder dem varken vet vad det handlar om, än mindre hur de kan påvisas.

---

Det kommer nog finnas anledning att återkomma till just detta, vid ett senare tillfälle.

Scen

Ridå.

Huvudpersonerna

Michel_Foucault
Jean-Francois Lyotard
Jacques Derrida
Richard Rorty

Marxistiska problemformuleringar

Jag fortsätter på samma tema om postmodernismen med Hicks som berättare:

Postmoderna citat

Mer från Hicks:

Skeptisk relativistisk retorik

Stephen Hicks förklarar:

Postmodernismen förklarad

Se den.

Återkommer eventuellt med recension.